Information om bostadsrättssystemet
Bostadsrättsboendet är ett sätt att besitta en bostad, vilket placerar sig mellan ägar- och hyresboendet. Bostadsskyddet i en bostadsrättslägenhet motsvarar bostadsskyddet i en äganderättslägenhet eftersom ett bostadsrättskontrakt inte kan uppsägas eller göras på bestämd tid. Bostadsrättsbostäder har byggts i Finland sedan år 1991.
Innehavaren av en bostadsrätt investerar 15 % av bostadens anskaffningspris, bostadsrättsavgiften. Resterande 85 % av anskaffningspriset har finansierats med statens aravalån eller med ett räntestödslån. Bostadsrätten består så länge som innehavaren betalar bruksvederlaget varje månad samt sköter om andra förpliktelser som följer av bostadsrättskontraktet. En bostadsrättslägenhet bör användas som innehavarens egen fasta bostad. Bostadsrätten kan även testamenteras i nedstigande eller uppstigande led. Den som bor i en bostadsrättsbostad behöver inte, och kan inte heller, i något skede av boendet lösa in bostaden åt sig.
Bostadsrättsavtalet görs mellan husägaren och innehavaren av bostadsrätten. Bostadsrättsavtalet är ett värdepapper som duger som säkerhet för det lån som möjligen tas för bostadsrättsavgiften. Räntan på ett personligt lån för en bostadsrättsavgift är avdragbar i beskattningen. Ingen överlåtelseskatt betalas på bostadsrättsbostäder.
Alla som fyllt 18 år och som uppfyller behovsvillkoret kan ansöka om en bostadsrättsbostad. Finns det inte sökande som uppfyller gällande behovsvillkor, kan också andra sökande beviljas rätt till en bostadsrättslägenhet. Behovsvillkoret är inte uppfyllt om den sökande redan från tidigare innehar en äganderättsbostad av rimlig standard, eller att den sökande har tillgångar till att skaffa en sådan. Den sökandes inkomster utgör dock inget hinder för att få en bostadsrättsbostad. Begränsningar på bostadens storlek finns heller inte, vilket betyder att man även kan beviljas en bostad som motsvarar eventuella framtida behov. Den sökandes uppgifter kontrolleras före bostadsrätten beviljas.
Behovsvillkoret för bostadsrättsbostäder gäller inte sökande som har fyllt 55 år, liksom inte heller när en sökande vill flytta från en bostadsrättslägenhet till en annan.
För att få en bostadsrättsbostad skall man ansöka om ett ordningsnummer från kommunen. Ansökningsblankett och instruktioner får du här. Dessutom ska man ansöka om bostadsrättsbostad hos husägaren med bostadsrättsansökan. Vid behov fyller vi i ansökan för er. Bostäderna delas ut efter det ordningsnummer som den sökande ges. Den som har det lägsta ordningsnumret har förtur till bostaden.
Bostadsrättsavtalet görs mellan husägaren och innehavaren av bostadsrätten. Bostadsrättsavtalet är ett värdepapper som duger som säkerhet för det lån som möjligen tas för bostadsrättsavgiften. Räntan på ett personligt lån för en bostadsrättsavgift är avdragbar i beskattningen. Ingen överlåtelseskatt betalas på bostadsrättsbostäder och därmed förlorar köparen inte förstagångsköparens förmån när det gäller befrielse från överlåtelseskatt.
Innehavaren av en bostadsrätt bestämmer om sin lägenhets utrustningsnivå, och kan alltså själv skaffa den utrustning som önskas samt göra de förändringar som behövs. Om dessa bör man dock på förhand komma överens med Vasa Bostadsrätt Ab. Med godkännande från husägaren kan man få en ersättning för utförda ändringsarbeten då man överlåter bostadsrätten.
Bostadsrättsavtalets uppsägningstid är 3 månader från att meddelandet kommit till husägaren och uppsägningen skall göras skriftligt till Vasa Bostadsrätt Ab. Skyldighet att betala bruksvederlag är i kraft tills det att bostadsrätten flyttas till en ny invånare eller till husägaren.
Vid överlåtande av bostadsrättsbostaden får bostadsrättsinnehavaren tillbaka den investerade bostadsrättsavgiften, justerad med byggnadskostnadsindexets förändring, samt eventuell ersättning för sådan tilläggsutrustning som anskaffats till bostaden enligt våra instruktioner.